Kritiska vänner på bibliotek - återträff

Under våren 2016 har  några  av oss biblioteksmedarbetare inom Lärosäten Syd genomfört en ”Critical friends*”-aktivitet, och den 11 maj samlades ett litet gäng för återträff. Återträffen riktade sig både till de som var med på inspirationsdagen, men även till andra som inte deltog tidigare men som var nyfikna på metoden.
Under återträffen fick vi lyssna på erfarenheter av och tankar kring metoden: hur de som varit varandras kritiska vänner upplevt det, vilka insikter har de fått? Hur fungerar metoden?

Inledningsvis diskuterade vi det faktum att ganska få valt att delta, och vad det kunde bero på. Vi diskuterade begreppet "Kritisk vän": det kan upplevas som negativt laddat, och hur kan man komma runt det? Vi diskuterade olika andra synonymer, men enades om att det riskerar att bli "urvattnat" och att begreppet "kritik"  har en oförtjänt dålig klang. Positiv kritik är ju en väg till utveckling, och deltar man i projektet Kritiska vänner så måste man våga utmana sig själv till att motta konstruktiv kritik. Vi kom fram till att vi skulle kunna ha haft en förklarande undertitel, t ex "Kritiska vänner - utveckling genom kollegial feedback.
Därefter gick vi bordet runt och fick lyssna på deltagarnas erfarenheter:

Jenny Magnusson (MAH:s bibliotek) och Katarina Böhme Evengård (SLU:s bibliotek) hade varit varandras kritiska vänner, och besökt varandras undervisning. När Jenny höll en storföreläsning för ca 300 blivande förskolelärare satt Katarina i publiken, och när Katarina höll en workshop för ca 15 studenter så satt Jenny med och observerade. Det är i realiteten svårt att få till lämpliga observationstillfällen och det praktiska får styra. Även om deras respektive undervisningstillfällen skilde sig åt ganska mycket i format och storlek, så menade de att det fanns igenkänningsfaktorer, att man delade samma funderingar inför sin undervisning.
Jenny och Katarina hade haft ett förmöte där de berättat om sin kommande undervisning och förklarat vilka aspekter de ville ha feedback på. Detta förmöte gav en känsla av trygghet: att det fanns i förväg avtalade ramar. De använde checklistan (länk) som stöd i sina diskussioner och plockade det ur checklistan som kändes relevant för dem.
Om metoden: Jenny och Katarina tyckte att metoden var en effektiv kompetensutvecklingsinsats: man fick ut mycket matnyttigt på kort tid och med relativt liten insats. Feedbacksituationen är bra både för den som får, men också för den som ger feedback. Inom en organisation kan det uppstå en "undervisningskultur" som man omedvetet anpassar sig till, därför är det extra värdefullt att få feedback från någon som inte tillhör samma organisation men som ändå har förståelse för kontexten.

Ingela Wahlgren (Lunds UB) och Lisa Bergenäs (MAH:s bibliotek) observerade varandra i handledningssituationer som påminde om varandra: Ingela höll en "boka en bibliotekarie"-session och Lisa en "handledning i infosök"-session. De träffades tre gånger inför observationerna: en gång för att prata ihop sig och ytterligare en gång strax innan varje observation för att förbereda vad man ville ha feedback på. De använde sig av checklistan och valde ut det som var relevant för handledningssituationen men strök det andra. Sedan hade de också ett kort möte direkt efter varje observation för att ge direkt muntlig feedback. Slutligen skickade de skriftlig feedback till varandra en tid efteråt.
Om metoden: både Ingela och Lisa tyckte metoden var mycket givande, kul och lärorik. Den specifika situationen, handledningssituationen, ställer särskilda krav. Kanske ska man observera mer än ett sådant tillfälle, eftersom varje handledningstillfälle är unikt beroende på vilken person man handleder? Det är bra att ha en kontakt inom en annan organisation. Att få positiv feedback är värdefullt som "kvitto" på vad som fungerar. Det är också användbart att få konkret feedback: vad är bra, och varför är det bra?
Ingela och Lisa ansåg bägge två att det vore bra att upprepa denna aktivitet, kanske vartannat eller vart 3.e år.

Jessica Zaar (MAH:s bibliotek) och Annika Nilsson (Fysikbiblioteket, LU) har knutit kontakt men ännu inte fått tillfälle att göra observationer. De har haft möte där de utbytt erfarenheter inom undervisning och planerar att genomföra Kritisk vän-observationer under hösten, eventuellt både i handlednings- och undervisningssammanhang.


*Om metoden:
 ”Critical friends” används för att förbättra arbetsmetoder främst riktad till  undervisande bibliotekarier (men kan också vända sig till annan personal som interagerar med användare på olika sätt, t ex i en infodisk). Metoden går ut på att man ger varandra feedback efter att ha observerat varandra under undervisningssituationer (eller referenssamtalssituationer/andra servicesituationer), och är utformad för att ge både den som blir observerad och den som utför observationen möjlighet till reflektion, gemensam förståelse och konstruktiv feedback. Erfarenheter visar att det är lika givande för bägge parter: både den som observerar och den som blir observerad. Man lär av varandra, får input och nya idéer som utvecklar ens kompetenser.